Av alla de idéer, uppfinningar, kulturuttryck och annat som Europa har skapat och spridit till andra delar av världen så kan man ändå hävda att det finns en sak som överskuggar allt det, och det är den industriella revolutionen. Den inleddes i Storbritannien under 1750-talet och den pågår än idag. Vad var då den industriella revolutionen och vilka effekter fick den?
Den industriella revolutionen innebar övergången från ett liv på landet som jordbrukare till ett liv i staden som lönearbetare. Detta var en enorm förändring som ryckte loss människor från ett liv som de hade delat med sina förfäder i flera tusen år. Man kan rent av påstå att den industriella revolutionen är en av två viktiga förändringar i människans historia; den andra är den neolitiska revolutionen då vi gick från att vara nomadiska jägare och samlare till att bli bofasta jordbrukare. Den processen tog flera tusen år och jämfört med det så har den industriella revolutionen genomförts i expressfart.
Varför Storbritannien?
Den inleddes alltså i Storbritannien och det finns flera skäl till det. För det första hade man under 1700-talet effektiviserat jordbruket starkt. Här kommer upplysningens bidrag till utvecklingen in. Upplysningen lade stor tyngd vid nyttighet och att vetenskapen skulle användas för att skapa nytta i samhället. Något man kom att fokusera på var just hur man kunde effektivisera jordbruket; hur man kunde laborera med nya grödor och odlingsmetoder blev frågor som engagerade många lärda under 1700-talet, och kanske främst då i Storbritannien. Effektiviseringen handlade bland annat om att börja introducera nya grödor som potatis och nytt foder som klöver men även ett nytt sätt att dela upp jorden. Den så kallade enclosure-rörelsen skapade större enhetliga jordar där varje bonde kunde bestämma över vad, när och hur man skulle odla. Effektiviseringen i jordbruket gav mer mat vilket gjorde att fler människor kunde födas, vilket visades tydligt i den stora folkökning som Storbritannien upplevde under 1700-talet. Detta gjorde att vissa inte behövdes i jordbruket längre och att det fanns ett överskott som bönderna kunde tjäna pengar på och det stimulerade handeln ytterligare. Just handel var något som Storbritannien hade utvecklat starkt sedan 1500-talet och stora rikedomar hade byggts upp alltsedan dess. Det fanns alltså pengar att investera i nya projekt och just Storbritannien hade en medelklass och en adel som var ovanligt intresserade av just denna typ av investeringar. Andan var kanske inte riktigt lika handelsinriktad som i till exempel Nederländerna, men starkare än i Frankrike och betydligt starkare än den hade varit i 1500-talets Spanien.
Det fanns alltså pengar och en vilja att investera dessa i nya projekt. Och det fanns människor som behövde jobb. Detta gjorde till en början att det gamla förlagssystemet växte. I var och varannan stuga satt det en gumma och gjorde tyger. Nästa steg blev att effektivisera denna process genom att placera dessa gummor (och andra) i samma lokal. Men varför skulle man egentligen göra det? Vad hade man att vinna på att samla alla under samma tak? Det hela fick sitt genombrott när man började uppfinna maskiner som kunde effektivisera processen att göra tyger. Spinning Jenny blev den kanske viktigaste förbättringen på området och den har fått stå som en slags symbol för den tidigaste industrialiseringen. Helt plötsligt blev det uppenbart varför man skulle samla alla arbetare under samma tak: maskinen var dels för stor för att kunna rymmas i ett vanligt hem och dels krävde den en kraftkälla för att kunna fungera. Mänsklig kraft räckte inte till. Till en början fanns det bara en kraftkälla att räkna med: vattenkraften. Den innebar dock en viss begränsning i att alla maskiner var tvungna att ligga vid passande vattendrag. Lösningen kom 1776 med James Watts förbättring av ångmaskinen. Med hjälp av glödande kol kunde man utnyttja den kraft som låg i vattenånga. Den kunde placeras var som helst; det enda man behövde var mycket träkol. Nu kickade industrialiseringen igång ordentligt och när de brittiska skogarna var nedhuggna hade man utvecklat förmågan att använda stenkol istället. Maskinerna blev bättre, pengarna började rulla in, handeln ökade ännu mer och så vidare.
Nästa stora utveckling blev ångloket och järnvägen som kom under 1820-talet. Både varor och människor kunde nu förflyttas snabbt och i stora mängder mellan olika landsändar på en tid som var avsevärt kortare än alla tidigare kommunikationsmedel.
Revolutionens spridning och effekter
Detta skedde alltså i Storbritannien. Men Europa vore inte Europa om inte denna utveckling spreds som en löpeld genom hela världsdelen. Grannländerna såg vilka vinster britterna gjorde och för att kunna hänga med var man tvungen att ta efter. Först drogs alltså de närliggande länderna in i det: Belgien, Nederländerna och Frankrike. Detta var länder med en lång historia av mycket handel och rikligt med passande naturresurser som kol. Ett område som kom att betyda mycket för den industriella utvecklingen på kontinenten var Ruhrområdet i västra Tyskland. Tillsammans med nordöstra Frankrike och södra Belgien kom Ruhrområdet att utgöra den kontinentala revolutionens epicentrum med dess stora mängd kolgruvor och där växte stora industristäder som Lille, Liège och Dortmund fram. Tack vare Wienkongressens beslut att lämna över Ruhrområdet med omnejd till Preussen kom alltså övriga stater i Europa att starkt bidra till att göra Preussen till ett land i framkant. Från 1870-talet drogs Norden in i revolutionen och under de sista åren av 1800-talet kom den för framtiden så viktiga industrialiseringen av Ryssland igång. Tittar man på vilka länder som kom att ligga efter i den industriella utvecklingen i Europa så ser vi flera av de länder som än idag tillhör Europas fattigare del, som Balkanländerna och stora delar av den iberiska halvön.
Den industriella revolutionen kom alltså att spridas till stora delar av övriga Europa och nästan inte alls till länder utanför Europa, USA och Japan är undantagen. Detta är den kanske viktigaste förklaringen till Europas starkt dominerande roll under 1800-talet. Men revolutionen fick många effekter än så: bland annat så ändrades kvinnorollen från bondhustru till arbetarhustru eller medelklassfru, konsumtionen ökade enormt och fick delvis en ny inriktning, miljön som människor levde i blev helt ny på gott och ont, den sociala kontrollen som varit så stark i de gamla byarna började luckras upp och nya ideologier skapades i dess kölvatten (se Idéer och vetenskap under det långa 1800-talet).
I och med industrialiseringen skapades också ett potentiell monster: den enorma militära kraften ökade många gånger om och nya vapen uppfanns hela tiden. Det märkte européerna inte så mycket av under det långa 1800-talet men i flera andra delar var den desto mer konkret. När Europa tog över stora delar av världen användes ibland denna styrka med fruktansvärt resultat för de som drabbades. Under första hälften av 1900-talet kom dock även européerna att uppleva industrialiseringens oerhört destruktiva förmåga i de två blodigaste krigen som har genomförts.
Europa ändrades i grunden och konsekvenserna var inte lätta att se för dåtidens människor. Den industriella revolutionen tog tid och samhället förändrades inte över en natt men som jag tidigare nämnt så genomfördes den sett ur ett längre historiskt perspektiv på rekordtid.
Till avsnitt 5.6 Folkens vår – Europas folk ställer sig på barrikaderna