Idéer
Wollstonecraft
Ser man på lång sikt kan man nog ganska säkert säga att en av de mer märkvärdiga saker som har skett under de senaste århundradena är kvinnans frigörelse. Precis som med många andra moderna idéer så har denna utveckling sina rötter i Europa. En av de tidiga feministerna hette Mary Wollstonecraft (1759–1797). Hon var en filosof som skrev många verk om olika saker, inte bara frågan om kvinnans roll i samhället. Hon tog tydligt ställning för den franska revolutionen i verket A vindication of the rights of men (1790), som var ett svar på Edmund Burkes kritiska verk Reflections on the revolution in France. Mest betydelsefullt har nog ändå blivit hennes verk om kvinnans rättigheter: A vindication of the rights of woman (1792). Om hennes förra bok var ett svar på Burkes konservativt färgade kritik av den franska revolutionen så var hennes verk om kvinnliga rättigheter ett svar på de tankar som lanserats av den franska revolutionens kanske mest omhuldade tänkare: Jean-Jacques Rousseau. Dennes syn på mänskliga rättigheter var mycket radikal, men när det gällde just kvinnor så var han förvånansvärt gammalmodig. Rousseau såg kvinnor mer eller mindre som barn som var så känslostyrda att man inte kunde ge dem något inflytande i samhället alls. För Wollstonecraft var Rousseaus ställningstagande ett svek, inte minst eftersom han ju i övrigt stod på samma sida som henne i synen på människan. Hon anser att kvinnan visst är en rationell varelse, i lika hög grad som männen, men att man måste börja behandla kvinnor på ett sådant sätt att denna sida kommer fram mer. Hon vill befria kvinnorna från förtrycket och därmed kunna utvecklas till starka och självständiga individer. “I do not wish them [women] to have power over men; but over themselves.” I samtiden fick hennes idéer om kvinnlig självständighet inget större genklang, särskilt inte efter den konservativa motreaktionen efter Napoleonkrigen, men hon hade sått ett frö och andra tänkare och författare kom att ta vid under 1800-talet.
Ismerna
I början av detta läromedel har Europas betydelse för omvärlden tagits upp. Bland de saker som allra tydligast har påverkat världen är de politiska idéer som skapades i Europa under 1800-talet: liberalism och socialism. Även om andra ideologier också har en stor plats i världen så kommer man inom de flesta politiska system hitta partier med tydligt liberala och socialistiskt inslag. En tredje betydelsefull ideologi uppstod även under denna tid: konservatismen. Den kan inte sägas vara lika unik och ny som de båda övriga men den kom att utgöra en viktig kraft under lång tid i Europa, och gör det än idag.
Liberalismen
Liberalismen är en ideologi som bygger mycket på begreppet frihet. Den tanke om frihet som framkom under upplysningen under 1700-talet fångades upp främst av medelklassen, som såg att man hade mycket att vinna på den. Om yttrandefriheten ökade kunde man lättare föra fram upplysningsidéer och därmed kunde sådant som ekonomisk frihet och idéer om att låta fler än adeln få tillgång till politisk makt genomföras. Den ekonomiska sidan av liberalismens tidiga år ska inte underskattas. För många liberaler var det denna sida som var den tyngsta. De flesta av de som räknade sig som liberaler tillhörde som sagt medelklassen och bland dessa var handelsmän och fabrikörer tongivande. Det fanns stora handelshinder som försvårade livet för företagare som till exempel tullar både inom och mellan länder, krav på att hantverkare av alla slag skulle tillhöra ett skrå, begränsningar av på vilka platser man fick bedriva handel med mera. Allt detta ville liberalismen ta bort. Den person som räknas som liberalismens grundare var en skotsk ekonom vid namn Adam Smith och som 1776 skrev boken ”Nationernas välstånd” där han lanserade idén om frihandel. Ju färre hinder det fanns i handeln desto bättre. Den fria företagsamheten skulle få sköta sig själv på den fria marknaden. Det skulle alla vinna på ansåg Smith. Varje land skulle specialisera sig på det som det var bäst på, istället för att försöka göra allt. Om alla länder specialiserade sig skulle alla vara tvungna att handla av varandra samtidigt som varorna man köpte blev av högre kvalitet. Då skulle handeln öka och tillväxten likaså. Adam Smith har också förknippats med begreppet den osynliga handen. Med detta menade han att marknaden är självreglerande. Det som ser ut att leda till utslagning och fattigdom kom med tiden att jämna ut sig, bara man lät det hela sköta sig självt. Den statliga handen ska inte lägga sig i eftersom det kommer lösa sig självt, med hjälp av en osynlig hand. Denna tidiga liberalism var för en utökning av rösträtten men man ska komma ihåg att man länge var emot allmän rösträtt. Arbetarklassen ansåg man inte vara kapabel att styra över samhället.
Givetvis var även sådant som religionsfrihet och yttrandefrihet viktig för liberalerna och med tiden kom man även att kämpa för allmän rösträtt, först för män och sedan för kvinnor. Den som låg bakom mycket av denna kursändring var John Stuart Mill (1806–1873). Denna brittiske filosof och ekonom har kallats för socialliberalismens fader och det ligger mycket i det. Han var som sagt även filosof och han tillhörde den grupp som kallas utilitarister som ansåg att samhällets mål var att ett så stort antal människor som möjligt skulle känna en så stor lycka som möjligt. Han var demokrat och ansåg att alla, både män och kvinnor, skulle ha rösträtt. Det fanns risker med att låta massan styra ansåg Mill, men med rätt utbildning och uppfostran kunde man undvika dessa faror. I kampen för kvinnlig rösträtt var Mill en verklig pionjär och han banade väg för andra politiker i denna fråga. Liberalismen ställde sig i mitten av 1800-talet definitivt på den demokratiska sidan och fler och fler bland dem kom att se kvinnlig rösträtt som en del av ett demokratiskt styrelseskick. Men totalt sett så var en majoritet av makthavarna, och nog även folket, tveksamma till kvinnlig rösträtt.
Men hur var det med det där om socialliberalismen då? Mill var liberal när det gällde ekonomin och ansåg att den fria marknaden skulle få råda, men han ansåg att det fanns vissa begränsningar för den och att staten både kunde och borde ingripa i en hel del fall. Men vad skulle staten då göra i dessa fall? På dessa punkter var Mill ganska så vag och lyfte mer fram att det berodde på vad som var bäst för samhället. Till exempel så ansåg han att om det fanns områden där det vore bäst för samhället om det sköttes av en enda aktör så borde denna aktör vara staten, och han var även för att lagstiftning infördes för att skydda barn som arbetade i fabriker. På sitt typiskt vaga sätt öppnade Mill upp för betydligt fler lagstiftningar för fabriker ifall den stora massan ansåg att det vore bra för samhället. Dessa öppningar som han lämnade är kanske de viktigaste skälen till att hans namn brukar kopplas med utvecklingen av socialliberalismen.
Socialismen
”Det går runt ett spöke i Europa. Socialismens spöke.” Så skriver Karl Marx i sitt epokgörande verk Det kommunistiska manifestet. Denna skrift skrevs under det stora revolutionsåret, Folkens vår, år 1848. Socialismen gick ut på att det som är allra mest centralt i ett samhälle var produktionsmedlen. Med detta begrepp avsåg Marx hur man skapade värde, t.ex. i jordbrukssamhället utgjordes basen av böndernas arbete på åkern och i industrisamhället var det resultatet av fabriksarbetet som ekonomin grundades på. Den viktigaste frågan för honom var vem som ägde och kontrollerade produktionsmedlen. För Marx var det uppenbart att de som gjorde det fysiska arbetet i dåvarande system, arbetarna, var de som skulle få ta del av vinsten (eller mervärdet som Marx kallade det). I dåvarande kapitalistiska system var det ju fabriksägarna som tog hem vinsten, och arbetarna fick jobba hårt för låga löner och under usla villkor. Industrisamhället var ett klassamhälle som enligt Marx var djupt orättvist och det skulle rättas till.
Men socialismen är mer än bara en idé om vad som är rättvist. Det är en teori om människans villkor och vad som driver fram förändringar och det är en teori med vetenskapliga anspråk. En sak som Marx fokuserade mycket på var just frågan om vad som kännetecknar vissa samhällen och vad som gör att samhällsstrukturer ändras. Han delade in världens historia i olika faser (fokus ligger på den västerländska historien) och konstaterade att under antiken rådde det ett samhälle som byggde på slaveri. Sedan ändrades det och under medeltiden skapades det feodala samhället där livegna bönder utförde det tunga jobbet. I och med den industriella revolutionen och den franska revolutionen ansåg Marx att feodalismen tog slut och istället inträdde det kapitalistiska samhället där ägandet ligger i borgerskapets händer och arbetet utförs av industriarbetare. Marx ansåg att detta inte kunde att vara för evigt. Den stora folkmassan skulle komma att förtryckas mer och mer och de rika bli färre och rikare. Till sist skulle folket komma att inse att de va många fler än de rika och att de inte hade något att förlora på att genomföra en revolution. Efter denna revolution inträdde enligt Marx proletariatets diktatur där arbetarna skulle styra genom det kommunistiska partiet och staten ta över äganden av produktionsmedlen. Till sist när klasskampen var avslutad och den kommunistiska revolutionen alltså fullbordad skulle det kommunistiska stadiet inträda där staten upplöst sig själv och människor skulle leva i frihet och harmoni. Detta var alltså något Marx trodde skulle ske.
Konservatismen
Som ett svar på upplysningen och den franska revolutionen skapades konservatismen. Denna ideologi anser att förändring bör ske långsamt, och inte hastigt som under den franska revolutionen. Man kan inte säga att önskan att bevara det gamla eller att förändra samhället långsamt kan ses som specifikt europeiskt och faktum är att konservatismen egentligen inte har några givna universella värden. Det man vill bevara beror ju på hur samhället ser ut. Men den europeiska 1800-talsideologin konservatismen har vissa typiska inslag: Staten är viktig som symbol och den knyter ihop folket samt är något som folket kan se upp till. De viktigaste instanserna inom staten är kungen, kyrkan och armén. Dessa får inte rubbas och de ska lydas. Av detta kan
vi även förstå att religionens roll är stark för de konservativa (i detta fall gäller det givetvis endast kristendom). Familjen är dessutom central och faderns roll som ledare för familjen och dess ekonomi och moderns roll som ansvarig för hushållet och barnens uppfostran anses som given. Familjen ska liksom motsvara samhället på mikronivå och även här gäller lydnad mot fadern som något centralt. Engelsmannen Edmund Burke brukar kallas konservatismens fader. Han skrev 1790 en bok som hette Reflections on the revolution in France där han starkt kritiserade den franska revolutionen. Där såg man, ansåg Burke, hur illa det går ifall man börjar riva ner och försöker ändra allt på en gång!
Nietzsche
En av Europas mest legendariska och märkliga tänkare var den tyske filosofen Friedrich Nietzsche (1844–1900). Denne originelle man från Preussen blev den stora filosofen på modet i början av 1900-talet, inte minst bland många unga som i Nietzsches provocerande budskap om till exempel att ”Gud är död” såg en chans att göra upp med föräldragenerationen. Hans budskap har kopplats till fascism och nazism, även om det till stor del är en ganska tveksam koppling. Något som gör hans filosofiska gärning lite extra märklig är att han till skillnad från de flesta andra filosofer som blivit kända genom historien inte hade något egentligt filosofiskt system som han lanserade. Han presenterade en rad olika tankar i olika ämnen, tämligen lösryckta för varandra och ibland presenterade i ovanliga former som till exempel romanen Also sprach Zarathustra.
Men vem var Friedrich Nietzsche? Han föddes alltså i dåtidens Preussen i en strängt religiös prästfamilj och han skolades in i det preussiska tänkandet som kretsade kring begrepp som plikt och ära, inte sällan kopplade till militären. Redan tidigt i hans liv visade det sig att han hade ett ovanligt bra läshuvud och han lyckades ta sig igenom utbildningssystemet med snabbhet och lätthet. Redan vid 25 års ålder blev han utnämnd till professor och han kom sedan att verka vid olika universitet, främst i Basel. Under 1880-talet drabbades han av en mental kris och kom med tiden att må allt sämre psykiskt och han kunde inte fortsätta arbeta inom universitetsvärlden. Däremot skrev han många böcker under denna tid, som med tiden kom att bli mycket populära.
Ett begrepp som har blivit väldigt berömt är Nietzsches teori om den så kallade övermänniskan. För Nietzsche fanns det två sorters människor: herrar och slavar. Under alltför lång tid har herrarna tagit över slavarnas sätt att se på världen, med sitt kristna budskap om att man ska ge åt de fattiga och svaga och att det är fult att vara rik. Med fasa såg han hur de demokratiska rörelserna började växa allt starkare i Europa och han såg det som ännu ett tecken på att slavarnas mentalitet fick en allt starkare roll i Europa. Det som behöver ske är att herrarna återtar kommandot och då kom världen att bli bättre. För bland dessa herrar finns en slags elit vars idéer och klokhet står långt över alla andras. Denna elit kallar han för övermänniskor. Låter man dessa styra världen kommer deras klokskap att göra världen bättre för alla. Inför man demokrati låter man slavarnas mentalitet ta över, med på sikt förödande resultat.
Ett annat uttryck som kommit att spridas starkt är att ”Gud är död”. Med detta menar han att vi står ensamma i universum och är helt ansvariga för det som sker. Vi kan inte längre skylla på en straffande Gud när vi drabbas av olyckor och vi behöver inte längre ta hänsyn till gamla regler som står i mossiga böcker som Bibeln. Vi är fria att göra vad vi vill och vi ska eftersträva att nå så långt som möjligt, utan tanke på moral.
Spencer
Britten Herbert Spencer var en stark anhängare av Charles Darwins evolutionslära (se nedan). Men han övertolkade den och man kan rent av säga att han misstolkade den grovt. För Herbert Spencer innebar evolutionen att den starkaste överlever och denna teori överförde han även på våra samhällen. Bara de starkaste individerna överlever och det är helt enligt naturens ordning att det är så. Om människan ska kunna utvecklas måste de svaga dö ut och de starka leva vidare. Detta fick till konsekvens att Spencer ansåg att staten inte skulle hjälpa fattiga och svaga människor. De hade redan bevisat att de tillhörde förlorarna i evolutionen och att hjälpa dem på fötter igen vore inte bara meningslöst och kostsamt, det vore rent kontraproduktivt eftersom mänskligheten skulle försvagas ifall dessa människor levde kvar och förökade sig. Alltså skulle de inte hjälpas. Denna idé kom att bli grunden till den så kallade socialdarwinismen och den har dels en likhet med extrem liberalism och dels kom den att inspirera till fascismen, som ju hyllade styrka och föraktade all svaghet.
Vetenskap
Under 1800-talet genomgår Europa en riktig boom när det gäller ny vetenskap. Stora genombrott görs på många olika områden: matematik, fysik, kemi, biologi och annat. Mycket av detta kan kopplas till industrialiseringen och den ständiga jakten på bättre och billigare produkter. Men det fanns även vetenskap som fick andra effekter; det fanns vetenskap som skakade om européernas världsbild. Vilka är vi egentligen? Utvecklade apor eller gudomliga avbilder? Är vi tänkande civiliserade varelser eller bär vi alltid djuret inom oss? Biologen Darwin och den moderna psykologins fader Freud utmanade européns bild av sig själv. Och sedan fanns ju även de som började undersöka materians minsta beståndsdelar, bland annat kemisten och fysikern Marie Curie, och även där kom man fram till mycket som man inte hade en aning om tidigare.
Darwin
Ingen i vetenskapshistorien har nog skakat om så mycket och retat upp så många som den brittiske biologen Charles Darwin (1809–1882). Den evolutionslära som skapades av honom anses idag helt bevisad av vetenskapen, men den ifrågasätts gång på gång.
Darwin började som ung att studera medicin vid ett universitet men han vantrivdes med studierna och kom under resten av sin karriär inte att bedriva varken studier eller forskning vid något universitet. Hur skaffade han sig då all kunskap? Det hela började med att han följde med på en vetenskaplig expedition som gick över hela världen. Han lärde sig av det han såg av de vetenskapliga undersökningar han deltog i, samling av olika mineraler med mera, men kanske framför allt av det han läste. Med på expeditionen fanns nämligen mängder av vetenskaplig litteratur om djur och natur som Darwin slukade under resans gång. Han var spränglärd vid den långa färdens slut. Ett stopp på resan kom dock att få stor betydelse för hans vidare forskning. Den plats han kom att få ut mest av var Galapagosöarna. Där gjorde Darwin en för framtiden viktig upptäckt: de små finkar som bebodde öarna och skillnaden mellan dem väckte frågor hos Darwin om hur arter förändras.
Väl hemma i Storbritannien började han att utföra undersökningar och han började så sakteliga utveckla sin dramatiska teori om evolutionen, som ju går ut på att förändringar i naturen av levande ting sker långsamt och genom naturligt urval. För att man skulle kunna hävda att utvecklingen sker långsamt behövde man först förlänga jordens livslängd. I början av 1800-talet trodde de flesta fortfarande att jorden var några tusen år gammal, ca 6000 år, och man utgick ifrån bibelns berättelser för att få fram denna ålder. Med så kort tidspann är det omöjligt att tala om särskilt långsamma förändringar. Med endast 6000 år som maxgräns så förefaller bibelns sätt att beskriva det hela, med att Gud skapade olika arter inklusive människan inom ett ögonblick, som rimligt. Men geologer hade börjat undersöka jordskorpan och räknat ut att jorden inte kan vara så ung som bara ett visst antal tusen år. I takt med att fler undersökningar gjordes så utökades jordens livslängd till tiotusentals år, hundratusentals år och sedan många miljoner år. Dessa kunskaper utgjorde en nödvändig utgångspunkt för Darwins teorier.
Med tiden kom Darwin ut med sin epokgörande bok On the Origin of Species by Means of Natural Selection (1859) där han lanserade teorin om att utvecklingen och förändringen av djurarter skedde genom långsamma förändringar, där de inom en viss art som bäst anpassat sig till nya livsvillkor hade överlevt och att deras egenskaper därmed har levt vidare medan de som inte har haft de egenskaper som gjort att de kunnat levat vidare, i t.ex. ett förändrat klimat, hade dött ut och deras egenskaper hade alltså inte levt vidare. Detta hade tagit väldigt lång tid och förändringarna hade varit gradvisa, även om det fanns tillfällen, vid t.ex. stora katastrofer, där förändringen gått snabbare. Mycket mer än så påstod inte Darwin. Han talade inte om vilka egenskaper det gäller att ha och han menade inte att det handlade om medvetna handlingar av specifika individer som hade gjort skillnad. De egenskaper som är bra att ha kan skilja sig åt beroende på livsbetingelser. Ena gången är det bra att ha mycket päls och vara stor och en annan gång är det att ha lite päls och att vara liten. Orden survival of the fittest kommer inte från Darwin utan ifrån den ovan nämnde Herbert Spencer.
Darwin blev givetvis kontroversiell och inte minst när man började tänka efter och inse vilka konsekvenserna blir av hans teorier. Det är en sak när han skriver om bofinkar och giraffer men en helt annan när man börjar applicera det hela på människan. Darwins andra berömda bok tog upp just det: The Descent of Man (1871). Här tar upp teorin om vårt ursprung från aporna och hur vi, i motsats till det som påstås i bibeln, skapades steg för steg från våra förfäder aporna. Även idag finns det många som finner tanken avskyvärd och försöker motbevisa den, men än så länge kan man inte kalla resultaten för direkt imponerande. Darwin må ha blivit avskydd och hånad under sin livstid, och även givetvis hyllad och uppskattad, men hans teorier har med tiden bekräftats av otaliga forskare.
Freud
Om Darwin lanserade sensationella teorier om var människan kommer ifrån så kom den österrikiske läkaren Sigmund Freud (1856–1939) att komma med nya och chockerande teorier om vilka vi är. Vad driver oss? Varför gör vi som vi gör och varför mår vi som vi mår? Det mänskliga psyket och dess vindlingar och vrår var Freuds främsta fokus. Och det var han förvisso inte först med. Redan romantikerna hade visat ett stort intresse för den mänskliga själen och dess mörka sida och en naturalistisk författare som Fjodor Dostojevskij hade skrivit romaner som ”Brott och straff” där en människas själ dissekerades. Men ingen hade riktigt tagit sig an vårt psyke på ett vetenskapligt sätt.
Sigmund Freud själv var alltså under lång tid av sitt liv en praktiserande läkare i Wien som tog emot många patienter som han givetvis försökte hjälpa men som även innebar att han kunde testa och utveckla sina teorier om det mänskliga psyket.
Det kanske viktigaste bidraget till Europa som Freud kom med var hans betoning av sexualitetens betydelse, och hur viktigt det var inte hämma den för mycket, inte undertrycka den och försöka gömma undan bakom en mur av skamkänslor. Han ansåg nämligen att detta får oss att må psykiskt dåligt. Orsaken till detta är vårt samhälle och våra föräldrar undertrycker våra primitiva känslor och önskningar, inte minst sexualdriften. Det är fult och skamligt att låta dessa drifter komma fram och därför ska de gömmas undan. Och göms undan gör de, men de försvinner inte. Freud menar att vi har en medveten del av vår personlighet men även en omedveten, och i den sistnämnda göms våra förbjudna drifter undan. Men de kommer fram, inte minst i våra drömmar, som enligt Freud är mycket viktiga nycklar till att förstå en persons omedvetna. Freud uttrycker detta även i sin uppdelning av oss i ett jag, överjag och det. Jaget är vår medvetna personlighet, överjaget är de moraliska regler vi lärt oss av föräldrar och samhälle medan detet innehåller våra otillåtna drifter. En psykolog ska hjälpa patienten att lära sig mer om sina olika sidor och man ska då lära sig att förstå varför man mår som man mår. Mycket handlar om att diskutera minnen, särskilt från barndomen som psykoanalytikerna (som Freud och hans lärjungar kom att kalla sig) ansåg var en mycket viktig period i en människas liv. Det är då vi först tränger undan lustar och annat otäckt. Och det börjar tidigt enligt Freud: redan i tidig ålder drabbas ett barn till begärelse för föräldern av det motsatta könet (inte sexuellt alltså utan mer som en slags förälskelse) och börjar då samtidigt betrakta föräldern av samma kön som en rival. Det namn som Freud gav detta var Oidipuskomplex, efter den antika pjäsen om mannen som dödar sin pappa och gifter sig med sin mamma. Denna sistnämnda teori har fått en hel del kritik och ses väl idag mer som ett typiskt utslag av Freuds tankar drivna till en extrem än som något som finns i verkligheten.
Freuds inflytande på 1900-talet blev enormt, inte minst inom kulturen. För många konstnärer och författare blev en viktig poäng att illustrera Freuds teorier, och inte sällan att konstnärerna använde sig själva i sin konst, som en slags variant av terapi. Med tiden har det dock höjts ganska frän kritik mot psykoanalytikerna, inte minst från naturvetenskapligt håll. Ett problem med hela teorin är att den inte riktigt kan bevisas, eller man kan inte ens bevisa att den psykoanalytiska terapin fungerar. Och detta är helt i enlighet med Freud och hans efterföljare. Enligt Freud är psykoanalysen av en sådan art att den inte kan undersökas med vetenskapliga metoder och det är kanske ganska givet att en sådan attityd med tiden väcker en hel del kritik.
Curie
I skiftet mellan 1800- och 1900-talet hände det mycket inom naturvetenskapen. En av de största från denna tid var den polsk-franska vetenskapskvinnan Marie Curie (1867–1934). Hon är den enda person som någonsin har erhållit två olika Nobelpris, i fysik 1903 och kemi 1911, och hon var framstående inom många områden. Hennes främsta insatser gjorde hon dock inom det område som hon själv gav namnet radioaktivitet; ett uttryck som ju även vi har anammat. Ganska så förenklat kan man säga att hon var med och upptäckte att olika grundämnen har någon form av strålning och hon fördjupade kunskaperna om denna strålning, bland annat om vilka olika sorters strålning som finns. Detta kunde hon koppla till de effekter dessa kan ha: skadliga som radon, och annan strålning som kan skada människor, men även nyttig strålning som till exempel kan bota cancer. Detta har haft betydelse på många sätt, inte minst eftersom de har gjort att vi lättare har kunnat upptäcka hur atomer är uppbyggda.
Under första världskriget engagerade hon sig i hur man kunde upptäcka och avhjälpa krigsskador genom att upprätta mängder med mobila röntgenapparater. Upptäckten av röntgen gjordes inte av Marie Curie, utan av William Röntgen, men hon var med och utvecklade tekniker som förbättrade möjligheten att kunna ta röntgenbilder av vårt skelett.
Men radioaktiv strålning kan som hon själv förstod även vara farlig och hennes död 1934 anses allmänt ha till stor del orsakats av att hon under alla experiment som hon genom åren utförde utsatte sig själv för väldigt mycket strålning.
Till avsnitt 5.11 Repetition: har du koll på Det långa 1800-talet?