6.2 Första världskriget – Europas största chock

[sg_popup id=”31″ event=”click”]Frågor[/sg_popup]

Enligt historikern Peter Englund var första världskriget den största människoskapade katastrof världen dittills hade skådat. För Europa som världsdel blev första världskriget en mycket omtumlande upplevelse både rent fysiskt men även mentalt. Mängder med unga män från hela Europa kallades in till arméerna, stora mängder kvinnor tog jobb i industrierna eller som sköterskor, ländernas ekonomier anpassades till arméernas behov, gränser som tidigare varit öppna stängdes (före kriget krävdes inte ens pass för åka runt i Europas länder) både till lands och till sjöss (kriget satte till exempel stopp för mycket av den europeiska emigrationen till USA), tryckfriheten begränsades för att tidningarna inte skulle trycka för fosterlandet skadlig information. Alla påverkades, oavsett om deras länder deltog i kriget eller inte.

Bakgrund

Varför utbröt det första världskriget? Man kan se det som rent av meningslöst. Här stod Europa på toppen och alla europeiska stormakter blev rikare. Men ändå fanns det där något som skulle komma att utlösas under sommaren 1914. En längtan till krig, en längtan till mer makt, en stark nationalism som sedan mitten av 1800-talet hade trummats in i de europeiska folken. Mitt land var bäst och det var dags för oss att få visa det. Den långa freden hade paradoxalt nog bidragit till att ett nytt storkrig bröt ut. Det hade gått så lång tid sedan senaste gången att få visste vad krig egentligen innebar. All vidrighet och smärta drunknade i berättelser om gamla tiders hjältedåd då män fick visa vad de dög till. Det fanns helt enkelt en väldigt romantisk bild av vad krig var. Sedan fanns givetvis också rivaliteten mellan Europas stormakter, och misstänksamheten. Skulle den andra sidan försöka slå till? Kanske vi ska slå till först istället? Bildandet av Tyskland hade som tidigare nämnts rubbat maktbalansen i Europa och det gjorde de andra stormakterna oroliga, inte minst Frankrike.

Det första världskriget var alltså till stor del ett europeiskt inbördeskrig, men fördes ändå över hela världen. Skälet till detta är givetvis att Europa hade kolonier i hela världen och att Europa kontrollerade världshaven.

Den omedelbara bakgrunden till kriget är allmänt känd: mordet på den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans hustru i Sarajevo 28 juni 1914 utnyttjades av Österrike för att kunna krossa Serbien. Turerna som följde var många och förvecklingarna desto fler. Men det var ingen fars som utspelades, utan det hela kom att utvecklas till en tragedi. Alla gjorde sina misstag: Österrike var alltför hungrigt efter en militär framgång, Tyskland stöttade alltför lättvindigt sin österrikiske allierade, Ryssland mobiliserade sina trupper mot den tyska gränsen utan att inse att Tysklands reaktion skulle bli stark, Frankrike såg länge på och gjorde inget för att stoppa utvecklingen och britterna skickade dubbla budskap till Tyskland. Mycket mer finns att säga om detta och skulden har lagts än hit och än dit. Det viktigaste kanske dock var det forcerade förloppet där man saknade en möjlighet att stanna upp och lyssna in varandra ordentligt. Kriget hade börjat leva sitt eget liv innan det ens hade brutit ut. Den 4 augusti förklarade Storbritannien krig mot Tyskland och i och med det låg alla Europas stormakter i krig med varandra.

[sg_popup id=”10″ event=”click”]Upptakten – film[/sg_popup]

Allianserna i Europa 1914

[sg_popup id=”28″ event=”click”]Karta som popup[/sg_popup]

Förlopp

Kriget inleddes med att Tyskland försökte genomföra sin plan för att besegra både Frankrike och Ryssland, den så kallade Schlieffenplanen. Frankrike attackerades först eftersom man trodde att Rysslands mobilisering skulle ta lång tid. Efter att planenligt intagit Belgien och tagit nordöstra Frankrike stannade offensiven upp vid floden Marne och därmed var de ungefärliga gränserna för västfronten satta för i stort sett hela kriget. Många grandiosa försök att bryta dödläget gjordes, med miljontals döda som följd. I berömda slag som Somme och Verdun offrade generalerna hundratusentals unga män för att äntligen kunna knäcka fienden. På östfronten avancerade Ryssland överraskande snabbt men efter det stora slaget vid Tannenberg lyckades Tyskland stoppa dem och istället började tyskarna avancera österut. Men även på denna front stod det relativt stilla under en ganska stor del av kriget.

En bild från västfronten – tysk skyttegrav från slaget om Messines 1917
Det första världskriget förändrade landskapet, som denna skog, till oigenkännlighet.
Den belgiska byn Passchendaele före och efter det stora slaget som utkämpades där 1917.

På haven bekämpade de båda sidorna varandra på olika sätt, men däremot sattes de stora flottstyrkorna inte in. Faktum är att under nästan hela kriget väntade både den tyska och den brittiska flottan i sina respektive hamnar. Man vågade inte riskera att förlora de stora och ytterst påkostade slagskeppen. Däremot kom haven ändå att spela en avgörande roll för krigets utveckling. Storbritannien hade regerat på haven ända sedan slaget vid Trafalgar 1805 och såg nu till att utnyttja detta överläge till att blockera haven utanför Tyskland så att detta land skulle lida brist på olika former av förnödenheter. Och strategin fungerade. Men däremot ville Tyskland hitta ett sätt att få britterna att hamna i samma sits. Så därför satsade man på u-båtar. Tanken var att tyska u-båtar skulle skjuta ner brittiska skepp för att minska deras förmåga att kunna föra krig, men med tiden började man bli desperat och då inledde man det så kallade oinskränkta u-båtskriget. Det innebar att alla brittiska och franska skepp var lovligt byte, oavsett om de hade något med krigsinsatsen att göra eller inte. Men inte nog med det: Man sköt även ner neutrala skepp som var på väg till brittiska eller franska hamnar. Detta gjorde att man attackerade även amerikanska skepp och amerikaner dog i dessa attacker.

USA:s befolkning bestod till allra största del av europeiska utvandrare. Dessa hade lämnat Europa bland annat för att undvika krig och förtryck (även om rent ekonomiska skäl var tyngre för många) och det gjorde att man var ytterst obenägen att kasta sig in i ett europeiskt krig. USA tog hand om Amerika så tog Europa hand om resten, så ungefär var dealen. Så det är av världshistorisk betydelse när Europas barn USA beslöt sig för att ge sig in i ett europeiskt storkrig. Sedan detta ingripande har USA tagit en allt större roll i världen och numera sker inte mycket av intresse som inte USA på något sätt är inblandat i. USA gick med i kriget på Storbritannien och Frankrikes sida (Ryssland drog sig ur kriget kort efter att kommunisterna tagit makten) och utgjorde därmed tungan på vågen som gjorde att denna sida vann.

[sg_popup id=”16″ event=”click”]Krigets förlopp 1 – film[/sg_popup]

Det första världskriget var ett riktigt världskrig och utkämpades i flera världsdelar. Här i Östafrika, där den afrikanska befolkningen tvingades ställa upp som bland annat bärare, och led stora förluster.

Våren 1918 gjorde tyskarna en sista attack i det så kallade kejsarslaget, men framgången blev inte tillräcklig och efter denna offensiv hade Tyskland tömt ut sina sista offensiva krafter. Nu var det inte en fråga om ifall Tyskland skulle förlora utan när. Hösten 1918 började amerikanernas närvaro märkas av allt mer och tyskarna trycktes tillbaka överallt. Efter att kejsaren abdikerat i början av november så gick den nya tyska regimen med på ett vapenstillestånd den 11/11 och kriget var över.

[sg_popup id=”17″ event=”click”]Första världskrigets slut[/sg_popup]

Efter kriget

Men det första världskriget har inte ihågkommits främst för de olika slagen, strategierna eller generalerna: det första världskriget har främst blivit en symbol för det moderna krigets brutalitet. Miljoner och åter miljoner unga män (främst) offrade sina liv för sitt land i strider som inte ledde till något, varken berusande framgång eller katastrofala förluster. Dessutom så var det både då och nu svårt att se varför kriget inleddes och varför det fortsatte år efter år utan att några genombrott gjordes.

Vad ledde då kriget till för Europa? Flera mycket viktiga saker: Tysklands kejsardöme föll och den gamla konservativa stormakten blev en demokrati, det gigantiska Österrike-Ungern splittrades i många olika länder och den österrikiske kejsaren abdikerade. Tyskland straffades hårt i Versaillesfreden och tvingades acceptera förödmjukande villkor, som till exempel att man erkände sin skuld till att kriget bröt ut, armén begränsades kraftigt samt man skulle betala en gigantisk skuld till främst Frankrike. Men det land som påverkades mest var Ryssland. Där störtades tsaren i 1917 års revolution och i och med kommunisternas seger så omvandlades det mycket ålderdomliga landet helt. Det är lätt att glömma men totalt sett blev det första världskriget en stor seger för demokratin. I både Tyskland och det före detta storriket Österrike-Ungern infördes demokratiska statsskick och de länder som segrade: Storbritannien, Frankrike och USA var alla tre väldigt tydligt inne på det demokratiska spåret. En viktig del av detta var att kvinnor fick rösträtt i flera länder under eller strax efter världskriget. Denna seger beror givetvis mycket på den långvariga politiska kampen för kvinnlig rösträtt men även på att många kvinnor under kriget tog över männens jobb i fabriker och därmed fick en ökad roll i samhället och ett ökat självförtroende.

Men första världskriget satte även spår i européernas sätt att se på världen och sig själva. Europa 1914 var mycket självsäkert och såg sig som civilisationens självklara krona. Men efter att ha slaktat varandra i fyra år, efter att ha släppt löst ett besinningslöst våld mot varandra under lång tid och efter att ha sett miljoner på miljoner unga män dö utan någon tydlig mening så började den europeiska självbilden att krackelera. För många innebar kriget ett avståndstagande mot våld och uttrycket ”Aldrig mer!” hördes på många håll. Det är dock lätt att glömma att första världskrigets våld även hade effekter som pekade åt ett annat håll; den hade förhärdat en generation män. Död och våld var något de hade upplevt och själva utövat i stor mängd under kriget. Det kom vissa att fortsätta med. Att med våld ta makten i revolutioner var för en del ett alternativ. Och vissa kom att gå så långt som att förhärliga våldet rent ideologiskt.

Det första världskriget var en oerhörd och oväntad katastrof och de som överlevde tackade sin lyckliga stjärna för att de hade klarat sig. Om det var något som man lärde sig av kriget så var det att man skulle göra allt för att undvika ett nytt storkrig. Problemet i slutet av 1930-talet var att just denna attityd kom att utnyttjas till max av en ledare i Tyskland som ledde ett parti som såg krig och blod som vackert. Men då hade Europa gått in i en ny tid.

[sg_popup id=”43″ event=”click”]Frågor till texten[/sg_popup]

Till avsnitt 6.3 Ryska revolutionen

Till översikt