Tiden från den franska revolutionens utbrott 1789 till det första världskriget 1914 brukar bland historiker ofta kallas Det långa 1800-talet. För Europa innebar denna tid en höjdpunkt då världen till stor del styrdes från Europas huvudstäder. De första åren, 1789–1815, var en mycket omtumlande tid med samhällsomstörtande revolutioner och långvariga krig. De sista hundra åren, 1815–1914, var dock till stor del mycket lugnare och stabilare och under detta på många sätt gyllene århundrade förändrades det europeiska samhället i grunden: industrialisering, urbanisering och demokratisering kom att skapa ett helt nytt Europa. Men mycket var märkligt likt. Ungefär samma stormakter slogs om makten under hela perioden och den gamla överklassen och kungahusen hade fortfarande stor makt i många länder 1914. En tid av både enorm förnyelse och stabil kontinuitet alltså.
5.1 Introduktion till Det långa 1800-talet
