4.1 Upptäcktsresorna och deras konsekvenser

Columbus överraskande upptäckt – Europa vinner ett gigantiskt byte

Som nog alla vet vi det här laget så var det genuesaren Christofer Columbus som ledde den där ödesmättade seglatsen från Spanien 1492. Columbus åkte västerut, in i det okända, och upptäckte en för européerna helt ny kontinent. Följderna av den resan kom inte bara att få en förödande inverkan på de som bodde där utan innebar även en injektion för Europa som skapade stora rikedomar och mycket makt.

Berättelsen om de europeiska upptäckterna börjar dock med Portugal. Portugiserna hade steg för steg under hela 1400-talet jobbade sig ner för Afrikas västkust i hopp om att utöka sina inkomster och framför allt för att hitta en ny väg till Indien. Portugal hade ju ingen Medelhavskust och var därför mer motiverade än andra att hitta nya handelsvägar. Alla europeiska makter hade ett annat problem: Osmanska riket låg mellan dem och Indien och krävde tullar som fördyrade och försvårade handeln. Även det nybildade landet Spanien (en union mellan Kastilien och Aragonien) var inne på samma spår som Portugal och man sökte efter nya modiga sjöfarare som kunde pröva lyckan på havet. En av dessa män var just Christofer Columbus och han hade en ovanlig och mycket djärv plan: han ville nå Indien genom att segla västerut. Han trodde att jordklotet var mycket mindre än det i själva verket var och räknade ut att det skulle vara möjligt att hitta en kortare väg dit. Spanien, som var mindre kunnigt än Portugal, anlitade Columbus för uppdraget och efter några veckor nådde de fram till de karibiska öarna, närmare bestämt Bahamas. Det avgörande var dock inte Columbus resa i sig. Det avgörande var hur man reagerade på hans upptäckt hemma i Spanien. Det visade sig att upptäckten hade gjorts helt i rätt tid. Europa var på gång; det var hungrigt och nyfiket. Columbus resa utlöste en explosion av äventyrare, handelsmän, präster, skojare och banditer som alla ville åka till Amerika och själva upptäcka denna helt nya kontinent och förhoppningsvis tjäna sig en rejäl hacka på kuppen.

Erövringen av Amerika tog givetvis ganska lång tid. Det dröjde till början av 1500-talet innan stora beväpnade expeditioner tog sig till Amerikas fastland och inte ens då bestod de av särskilt många man. De stora amerikanska rikena Inkariket och Aztekriket föll som korthus under första hälften av 1500-talet och övriga Amerika ockuperades och koloniserades. Något som ytterligare ökade Europas inflytande över Amerika var att så väldigt många av ursprungsbefolkningen dog, främst av sjukdomar men även till följd av slaveri och krig. Befolkningen minskade med obegripliga 90 % innan 1500-talet var över. En bieffekt av det blev att det europeiska inslaget i befolkningen blev klart större än om så många av indianerna inte hade dött.

Med tiden kom även Nordamerika att koloniseras och med början i mitten av 1600-talet inleddes den för framtiden viktigaste koloniseringen: engelsmän började, i relativt stort antal, att bosätta sig i olika delar av den Nordamerikanska ostkusten. Även fransmän bosatte sig i Nordamerika, men då oftare längs med sydkusten. En skillnad mellan Nord- och Sydamerika var att det bodde betydligt färre människor i norr. Detta är också en förklaring till att det europeiska inslaget blev så dominerande i Nordamerika.

Parallellt med detta så upptäckte portugiserna en ny väg till Indien. 1488 rundade man äntligen Afrikas sydspets Godahoppsudden och tio år senare lyckades en expedition ledd av Vasco da Gama nå ända till Indien. Även denna upptäckt fick stora följder. Europeiska handelsstationer började upprättas längs med Afrikas västkust och senare även i Indien och övriga Ostasien.

Upptäckternas ekonomiska konsekvenser

Vilka konsekvenser fick då allt detta för Europa? Stora, främst ekonomiska. I och med att flödet av guld och silver ökade enormt fanns ännu mer pengar att handla med. Med alla nya produkter som strömmade in via hamnstäder som Sevilla och Lissabon berikades Europa ytterligare och handeln ökade starkt. Flera städer växte fram, efterfrågan på hantverkare ökade. Hjulen började snurra snabbare. Ett ökat flöde av pengar ökar förvisso inflationen och så skedde även i detta fall. 1500-talet innebar en stark prisökning på de flesta produkter i Europa. Det kunde vara bra för vissa och sämre för andra och för Spanien som stod för mycket av inflödet av pengar innebar det att man inte kunde utnyttja sina rikedomar så mycket som man hoppades. Ju mer pengar Spanien fick in desto dyrare blev allt de ville köpa för pengarna. Nu fick Spanien in så löjligt mycket pengar att landet blev väldigt rikt ändå. Totalt sett så innebar den ökade tillgången på guld och silver penningekonomins definitiva genombrott i Europa och det förenklade handeln mycket.

Än viktigare på lång sikt var följderna för det ekonomiska systemet. En ny typ av ekonomi började uppstå och den kom att skapa en god grund för finansieringen av den industriella revolutionen i Europa under 1700- och 1800-talet. Vad bestod då detta nya av? Flera saker. De långväga handelsresorna och de stora riskerna och möjligheterna som var förknippade med dessa resor, ökade förekomsten av avancerade bolagsformer som aktiebolag, där riskerna delades mellan olika ägare. Genombrottet för denna bolagsform kom under 1600-talet när det i olika länder grundades Ostindiska kompanier, varav de rikaste var det engelska och det nederländska kompaniet. Något annat som utvecklades starkt under dessa århundraden var banksystemet som bredde ut sig över hela Europa. Banker började uppstå redan under medeltiden, inte minst i Norditalien, men blev än viktigare nu under 1500-talet. Bankhus med kontor över stora delar av Europa grundades, som till exempel det tyska handelshuset Fugger, och kom att spela en viktig roll för Europas ekonomiska utveckling. Dels behövdes bankerna för att man lättare skulle kunna ta sig mellan olika delar av Europa utan att behöva bära med sig stora mängder guld och silver och dels kunde bankerna användas för den som ville göra stora investeringar. Ännu en nyhet under tidigmodern tid i Europa var det så kallade förlagssystemet, som innebar att en företagare tillhandahöll råvaror som man sedan lät privatpersoner förädla i sina hem. Typexemplet är kvinnor som fick ull och spinnrockar som de sedan gjorde om till tyg och därefter överlämnade till företagaren, som i sin tur betalade dem. Detta kan ses som ett första steg på väg mot fabriker.

Till avsnitt 4.2 Kyrkan splittras

Till översikt