3.5 Idéutveckling och vetenskap under medeltiden

Med risk för att kallas tjatig så är kyrkan dominerande även inom det vetenskapliga området. Här ser vi dock tydligt hur Europa även influeras av en annan kultur: den arabiska.

Universiteten

En sak som den tidiga medeltiden i Europa inte präglades av var avancerat tänkande. Det gamla lärdomscentrat Alexandria hade förvunnit och sådana institutioner som Platons akademi i Athen hade stängts. Tiderna var inte för tänkande utan för handlande. Detta kom dock att ändras under högmedeltiden.

Europa upplevde en blomstringstid nästan utan dess like under högmedeltiden. Även tänkandet utvecklades starkt under denna tid, och det var ofta kyrkan som tog initiativ till det. Klostren var som vi tidigare konstaterat ett kluster för tankar och ofta en lagringsplats för böcker, gamla och nya. Här bevarades kunskapen och fördes vidare.

Under högmedeltiden uppstod en ny lärdomsinstitution som med tiden kom att bli stilbildande för hela världen: universiteten. Universiteten var stora kunskapscentra där olika sorters bildning kunde inhämtas. Man vet inte säkert varför de uppstod men snart kom de att utvecklas till självständiga pytteriken med egna lagar och eget styre. Denna frihet gjorde att man kunde kosta på sig att lansera tankar utan att tänka så mycket på vad kungar och biskopar skulle anse.

Över stora delar av Europa växte under högmedeltiden fram universitet som snart kom att bilda en ny typ av infrastruktur i och med att alla universitet eftersträvade att öka sitt kunnande genom att ha kontinuerliga kontakter med andra universitet. Vilket universitet var då först? Frågan är egentligen inte så viktig men två universitet brukar kämpa om förstaplatsen: universitetet i Bologna i mellersta Italien och universitet i Paris grundades båda under 1100-talet. Bologna fokuserade på juridik medan Paris universitet hade teologi som specialitet. Men ganska snart följde universiteten i Oxford och Cambridge i England och Heidelberg i Tyskland efter och snart skapades ännu fler universitet.

I Bologna grundades på 1100-talet Europas kanske första universitet. Den var studentstyrd, till skillnad från universitet i Paris som styrdes av lärarna.

Kloster

Under högmedeltiden utvecklades också klostren starkt. Nya ordnar som de radikala franciskanerna och dominikanerna, som bodde i städerna och predikade för folket samt levde på tiggeri, skapade kraftfulla intellektuella centra och flera munkar vandrade mellan livet i klostren och livet som professorer på universiteten. Eftersom latin var kyrkans språk ända sedan antikens slut så blev latin även det språk som talades och skrevs i kloster och universitet. I och med detta skapades ett slags elitspråk som förenade alla av hög börd i Europa. Det var givetvis så att även de som styrde med tiden insåg att det låg makt i utbildning. Kyrkans överläge på det intellektuella området var så stort att man riskerade att bli akterseglad som kung eller mäktig adelsman ifall man inte hängde på denna nya bildningsvåg. Så man lärde sig läsa och skriva och man lärde sig att göra det på latin. Helt plötsligt kunde nu nästan alla viktiga personer i Europa med största lätthet kommunicera med varandra och det ökade givetvis effektiviteten i kommunikationerna.

Arabernas betydelse

Arabernas roll för Europas utveckling förtjänar att uppmärksammas lite extra. Under den äldre medeltiden och långt in i högmedeltiden kan man utan tvekan säga att den arabiska kulturen hade nått längre än den europeiska när det gäller vetenskap. I den muslimska världens huvudstäder Bagdad, Kairo och Cordoba bedrevs forskning och undervisning av en kvalitet som man inte var i närheten av i Europa, åtminstone inte till en början. Det handlar om naturvetenskapliga ämnen som matematik, medicin och astronomi och även sådant som filosofi. En del av den arabiska kulturens betydelse för Europa handlar om att man där bevarade minnet av den antika kulturen. Medan man i Västeuropa tappat mycket av de antika lärdomarna så behöll, vidarebefordrade och utvecklade man vid de arabiska lärcentrumen antika skrifter av sådana som Platon och Aristoteles. Hur överfördes då denna kunskap sedan till Europa? Ett land som betytt mycket för denna kunskapsförmedling är Spanien. Från 600-talet till 1200-talet var stora delar av dagens Spanien muslimskt och i städer som Cordoba och Toledo flödade kunskapen. I just Toledo skedde mycket kunskapsöverföring från arabvärlden till den kristna. 1085 tog det kristna kungariket Kastilien över den då framstående lärdomsstaden och man valde att låta representanter för islam, judendom och kristendom diskutera och dela med sig av olika kunskaper. Dock så kom denna tid att sedermera ta slut och man genomförde senare under medeltiden grymma förföljelser av muslimer och judar. Kontakten med den bildade arabvärlden blev dock en injektion för Europa och kom att bidra till den explosion av ny kunskap som kom att komma från 1500-talet och framåt.

Toledo – Spaniens gamla huvudstad och en plats där mycket kunskap inhämtades från den arabiska kulturen under medeltiden.

Boktryckarkonsten

Under slutet av medeltiden hände något som kom att betyda oerhört mycket för möjligheten att uttrycka sig i skrift: boktryckarkonsten kom till Europa. Det är

En kopia av Gutenbergs tryckpress.

egentligen inte fråga om någon uppfinning i ordets rätta bemärkelse utan mer en produktutveckling. I Kina fanns boktryckarkonsten sedan länge och den hade spridits till Europa redan på 1100-talet. Den tyske uppfinnaren och guldsmeden Johann Gutenberg utvecklade boktryckarkonsten under 1400-talet genom att på ett mycket smidigare sätt än tidigare skapa lösa typer av exakt samma storlek vilket förenklade jobbet mycket. Denna produktutveckling ledde till en boom som kan jämföras med vår tids internetrevolution. Helt plötsligt kunde man sprida information i text i en skala som tidigare inte varit möjlig. Pappersblad med nya åsikter kunde få spridning fort. Möjligheten för kyrkan att behålla sitt informationsöverläge blev sämre i takt med att fler furstar och andra med pengar kunde skaffa en egen tryckpress. Naturligtvis fanns det en del begränsningar: de var dyra att köpa och de flesta kunde fortfarande inte läsa. Men för revolutionära tänkare som Martin Luther innebar tryckpressen en möjlighet att låta sina idéer få spridning som tidigare inte varit möjlig. (På samma sätt blev boktryckarkonsten av avgörande betydelse för t.ex. den lärde renässanshumanisten Erasmus av Rotterdam. Den som är intresserad kan läsa mer och lyssna här!)

Idéer

Augustinus 

År 386 blev en lärare i Milano omvänd till kristendomen. Han var en romare från Nordafrika med ett stort filosofiskt intresse och som mer och mer kom att intressera sig för kristendomen. Han beslutade sig för att ge upp sin akademiska karriär, lämna sin sambo och avstå från sex för all framtid. Han skulle ägna sitt liv helt åt Gud och att undersöka sanningen. Hans namn var Aurelius Augustinus (354-430) och kom att bli en

Den äldsta avbildningen av Aurelius Augustinus.

av medeltidens mest inflytelserika personer. Han skrev en mycket öppenhjärtig och ärlig självbiografi om sina livserfarenheter och om vägen till omvändelse i boken Bekännelser.

Bland hans andra stora verk finns till exempel Gudsstaten, där Augustinus skriver om hur han ser på livet och på hur världen bör styras. I Gudsstaten målar han upp skillnaden mellan nuvarande stater, präglade av egoism, med en idealstat genomsyrad av Gud. Detta kom att inspirera många som ansåg att kyrkan och påven borde ses som den främsta makten i världen. Med tiden blev Augustinus biskop i Nordafrika men det är främst hans böcker som skänkt honom hans stora rykte.

Thomas av Aquino (1225-1274)

En av de allra mest intressanta tänkarna i medeltidens Europa är den italienske munken Thomas av Aquino. När han var ung flydde han från universitet i Neapel för att rymma till den nya munkorden dominikanerna. Hans föräldrar lyckades dock kidnappa honom då dominikanerna nämligen sågs som en fanatisk sekt med sina idéer om att leva som fattiga tiggare mitt bland andra människor och predika om ett liv i askes. Det var inget liv hans rika familj ville att deras son skulle leva. Thomas låstes in hemma i två år men till slut fick hans föräldrar ge upp: han fick göra som han ville. Han upptogs i dominikanerorden, prästvigdes och hamnade till sist i Paris och studerade där teologi vid universitet. Med tiden kom han att utveckla den filosofiska och teologiska tankeskolan skolastiken.

Hans mest berömda verk är Summa theologica och med denna bok ville han göra något som verkligen visade hur bildning och vetenskap gått som en röd tråd genom Europas historia: han ansåg att tro och vetande skulle gå ihop. Den kristna läran ska inte bara accepteras eftersom kyrkan hävdar att den är sann. Det måste gå att visa rent filosofiskt att kyrkan är det logiska svaret. För att kunna göra det var han tvungen att läsa in sig på de enda filosofer som medeltidens lärde räknade med: de grekiska. Problemet med dessa var att de inte var kristna. Sokrates, Platon och Aristoteles levde alla långt före Kristus och räknades alltså som hedningar. Men detta var inget hinder för Thomas av Aquino. Han försökte istället hitta ett sätt att integrera kristendomen med den grekiska filosofin. Hans och hans efterföljares försök att göra detta kom att kallas skolastiken.

Aquino skriver i en slags dialogform där argument för och argument mot ett visst påstående presenteras. En mycket viktig fråga är ifall Gud finns. Han redovisar argument för att Gud finns, men han tar även upp mycket trovärdiga argument mot att Gud finns. Hans slutsats är dock att Gud finns och att detta kan bevisas genom logiken. Hans verk handlar om filosofiska resonemang kring många olika saker.

En sak som är värd att uppmärksammas är hans syn på lagarna. Alla mänskliga lagar måste stämma med de eviga gudomliga lagarna, som garanterar människor vissa rättigheter. Gör de inte det så är de mänskliga lagarna fel och måste ändras. Detta synsätt kom att utvecklas av andra tänkare till något som kallas naturrätten och som kom att spela en stor roll under upplysningen.

Klicka här för att se ett exempel ur Summa theologica där bland annat följande fråga utreds: finns Gud?

William Ockham (ca 1285 – ca 1349)

En annan munk som påverkat den vetenskapliga utvecklingen är den engelske franciskanermunken William Ockham. Han var en lärare på Oxfords universitet och kom att utveckla en teori om kunskap som i korthet går ut på att varje enskilt ting i världen ska betraktas och undersökas som just ett specifikt enskilt ting, inte som en del av någon universell betydelse av tinget. Denna kunskap kan man främst få genom att med sina sinnen undersöka tinget. Detta kom att peka mot en viktig del av Europas vetenskapliga genombrott: empirismen. Kunskap får man genom att undersöka världen. Han var även känd för begreppet Ockhams rakkniv som innebär att om du ska förklara något skeende, process eller liknande så ska du ta bort sådant som inte är direkt nödvändigt för att få svar på frågan, man så att säga skär bort det med sin rakkniv. Eller som det uttrycks i Nationalencyklopedien: “att man inte bör anta existensen av flera ting eller företeelser än som är nödvändigt för att förstå eller förklara de ifrågavarande – konkret iakttagna – fenomenen.” När det gäller synen på gud och den kristna tron har han ett helt annat synsätt än Thomas av Aquino. Ockham ansåg att det mesta av tron inte kunde bevisas med hjälp av förnuftet, inte ens kristna grundvalar som treenigheten och själens odödlighet. Tro och vetande var enligt Ockham åtskilda.

Slutligen blev Ockham även känd för sin kritik av påvemakten. För honom skulle påven vara andlig ledare och låta de världsliga ledarna sköta det världsliga styret. Ockham och andra som han kom att bana vägen för en alltmer högljudd kritik av påven som under 1500-talet kom att leda till reformationen. Själv blev Ockham, givetvis, bannlyst av påven men fick skydd av den tysk-romerske kejsaren Ludvig av Bayern och kom att leva sina sista år i München. Detta är ett bra exempel på vad Europas splittring kunde leda till. I ett imperium hade Ockham inte haft någonstans att gömma sig.

Till avsnitt 3.6 Sammanfattande bildspel om medeltiden

Till översikt