Judendomen
Det judiska arvet handlar mycket om den bok som man i den kristna världen kallar Gamla testamentet men som judarna kallar Tanakh. Den främsta delen av Tanakh kallas Torah och består av de fem moseböckerna. Denna textsamling kom att bli en del av Europa i och med att den integrerades i kristendomen (samt givetvis att judar har bott i Europa under hela dess historia). Tanakh handlar om allt ifrån världens skapelse till det judiska folkets historia och många av berättelserna har sedan länge ingått i den europeiska kristna kulturen, till exempel berättelsen om Adam och Eva i Edens lustgård, Noaks ark, Abraham och hans söner, Josef i Egypten, Moses och judarnas uttåg ur Egypten, David och Goliat, kung Salomo och mycket annat. En sak som judarna har bidragit med till den europeiska kulturen är monoteismen, det vill säga tron på en enda gud. Något annat som kommer från judendomen är givetvis den moraliska kompass som de tio budorden innebär, med regler om att bland annat inte dräpa, begå äktenskapsbrott och inte tillbe andra gudar. En del andra element i den judiska religionen har också blivit europeiska, som till exempel idén om att man ska vila en av veckans sju dagar.
Kristendomen
Jesus var jude, och såg sig själv som en del av den judiska religionen. Hans efterföljare kom dock att lyfta fram de sidor av hans lära som bröt med den judiska traditionen och i slutändan utvecklades en ny religion: kristendomen. Som tidigare nämnt så integrerades flera delar av judendomen i den kristna läran samtidigt som nya element tillkom. Synen på himmel och helvete, förlåtelsens betydelse, kärleken till nästan och den starka betoningen av offret, blev centrala delar av kristendomen. Kristendomen betonar mycket starkare än judendomen livet efter döden och att himmelriket väntar de rättrogna som har levt sina liv enligt Guds regler. Till detta kom även en syn på kroppen som var mer negativ än den antika. Det kroppsliga, inte minst det sexuella, var något som skulle tuktas och begränsas. Den eviga själen var mycket viktigare och denna syn har levt klar länge i Europa.
I övrigt så finns det givetvis mer konkreta tecken på det judisk-kristna arvet: alla hundratusentals kyrkor som finns i hela Europa, helgondagarna, som satt sin prägel på livet i de katolska länderna men även på våra namnsdagar, olika traditioner, som antingen varit direkt kristna som pingsten eller som har anpassats till kristendomen som julen. Många döper fortfarande sina barn i en kyrka och flera tonåringar konfirmeras varje år.